Tradition som bjuder på gastronomiskt smakkalas

Krogrecension, Stockholm. Middag september, 2017.
Längs med Österlånggatan i Gamla stan vandrar mitt sällskap och jag, en ljus och stillsam tisdagskväll i september. Bordet är bokat klockan 17:30 för 2 gäster, och då vi är i området i god tid tar vi ett par minuter och avnjuter utsikten mot det Kungliga slottet och Stockholms innervatten. När klockan närmar sig matdags, tågar vi lugnt till restaurangens entrédörr.

Tradition, kvällens val där menyn består av svensk husmanskost. Den kost som både jag och mitt sällskap är uppvuxna på, men ändå finns det så mycket outforskat för våra smakpaletter. Klassisker som gubbröra, panerad strömming och köttbullar är givna på menysedeln. Servisen kommer fram till vårt bord och frågar om vi är redo att beställa. Hungriga och också smått törstiga, beställer vi både mat och dryck med en gång. Mitt sällskap väljer lerpottasill till förrätt och kåldolmar till varmrätt, med en flaska ekologisk pilsner från Mellerud. Själv hoppar jag över förrätten och väljer en rejäl huvudrätt: kroppkakor som matchas med ett glas Pinot Noir. Däremot vill jag stilla mitt suktande med en fördrink. Jag frågar servisen om vad hon skulle rekommendera, där valet hamnade på Äppeldröm: calvados med äppelmust, kanel och en skvätt cava. För mig är det ett perfekt val för att inleda middagen.

Samma nyans som vårens första utslagna björkblad, bär matsalen färgen grönt tillsammans med ljusa toner som vitt och beige. Dessutom har den en stor takhöjd och ger ett väldigt andrum. I bakgrunden spelas svensk musik i varierande tempo under hela måltiden, och stämningen är inbjudande och trevlig. Efter en stunds väntan kommer servisen tillbaka med brödserveringen och första omgången dryckesbeställning. Brödet är ett gott inslag men har ingen direkt wow-faktor, då det är precis sådant som vi har ätit för jämnan hemmavid; kavring, husmansknäcke och svenskt smör. Däremot underskattar jag det absolut inte. Istället väljer jag att njuta av det under goda samtal med sällskapet mitt och tar en klunk av fördrinken. Med en fin smakbalans av äpple och kanel, fyllighet av calvados och fräshör från cava och en skiva färskt äpple hittar jag en ny favorit att lägga till min drinkrepertoar.

Lerpottasillen som står framför mitt sällskap inbjuder till en variation av trygga smaker; sötsyrlig matjessill, kokt potatis och ägg med lätt sälta tillsammans med gröna dillkvistar och skuren rödlök ligger vackert upplagt som sedan har överöst med brynt smör. Komplementet av knäckebröd gör sig fint här, då texturerna på tallriken är mjuka och bryts av med det hårda brödets krispighet. Jag tar också en tugga och känner att det definitivt kan tänkas ett återbesök tillbaka till restaurangen.

Avslutad förrätt och in kommer varmrätterna; kåldolmar och kroppkakor. Men först, en varsin porslinskål med rårörda lingon ställs på vårt bord. Dessa små rubinröda skogsskatter, med sin höga syra kommer passa riktigt bra till båda rätterna. Servisen kommer tillbaka och där är maten som vi har väntat på. Framför mig ser jag tre rejäla kroppkakor liggandes i ett djupt fat, badande i det alltid välkomna brynta smöret och dekorerade med fint skuren gräslök. Mitt sällskap får istället se en flat tallrik med välstekta kåldolmar, täckta ordentligt med gräddsås och små kokta potatisar serverade på sidan av. Vi kan inte längre vänta och hugger omedelbart in på maten. Med munnarna fyllda med ett gastronomiskt smakkalas tittar jag och mitt sällskap på varandra och nickar. Det här är bra!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s